FörstasidanVäderlexikon Adiabatiska processer

Adiabatiska processer

Vad är adiabatiska processer?

Adiabatiska processer beskriver processer i vilka det inte finns någon värmeväxling mellan systemet och omgivningen.
Inom meteorologin kan adiabatiska processer säga något om hur temperaturen förändras beroende enbart på hur omgivningens tryck ändras.

När trycket i omgivningen faller, t.ex. när vinden för med sig luftströmmar högt upp i bergen, vill det yttre trycket på dessa luftströmmar också bli mindre. Som ett resultat av det lägre yttre tryck, kommer luften expanderar utåt, och avståndet mellan molekylerna kommer att vara större.
Molekylerna kommer inte att träffa varandra så ofta och kommer inte att utveckla lika mycket värme som tidigare. Oberoende av annat kommer lufttemperaturen minska.

När trycket i omgivningen omvänt ökar, t.ex. när vinden för med sig luftströmmar från berget ned i dalen igen, ökas trycket på luften igen, så att luften komprimeras. Avståndet mellan molekylerna blir nu mindre. De mötas oftare med varandra än tidigare, och det utvecklas mer värme, så att temperaturen stiger.

Torra och våta adiabatiska processer

Man talar om torra adiabatiska temperaturförändringar när luftfuktigheten är mindre än 100%. För varje 100 meter du kommer upp i bergen, där lufttrycket är lägre, kyls luften av ca. 1 grad, medan det omvänt kommer att vara 1 grad varmare för varje 100 meter du kommer ner mot dalen.

Om luftfuktigheten når 100% förändras bilden, och nu talar man om våta adiabatiska temperaturförändringar:
Kall luft kan inte innehålla så mycket fukt som uppvärmd luft. När fuktig luft tvingas upp i bergen vill den kylas ner igen, och luftfuktigheten kommer gradvis att närma sig 100% där vattenånga kondenseras och bildar moln.
Kondensationsprocessen skapar värme som avges till luften. Därför kommer temperaturen inte längre att minskas med 1 grad per 100 meter som när luften rör sig upp i bergen, men bara med mellan 0,5 och 0,65 grader per 100 meter beroende på förhållanden.

De adiabatiska processerna är anledningen till att luften i områden med föhn är varmare på läsidan av berget (där den torra luftens temperatur ökar med ca. 1 grad per 100 meter) än på lovartsidan av berget (där temperaturen i den våta luften endast faller mellan 0,5 och 0,65 grader för varje 100 meter).

När Bora och Mistral vindar däremot är kalla, beror det motsatt på att luften är torr när den träffar berget, så att temperaturen sjunker med 1 grad per 100 meter den pressas upp.